Aktuellt:
Publicerad 081009

Skön åsiktsfrihet

Det är skönt att internet finns, för det är på nätet som det finns yttrandefrihet. Där finns bloggar, chatt och kommentarer, för att inte tala om alla sajter för snäva intressen. Särskilt i vårt svenska samhälle, där konsensus är normen, är det extra skönt med ett utrymme för verkliga konflikter och personlig kritik.

I traditionella medier, däremot, gäller det att ha en rätt åsikt, annars blir din röst knappast hörd.

Risken är förstås stor att medierna inte håller med om den verklighetsbeskrivningen. Men pressfrihet är ingen garanti för varken yttrande- eller åsiktsfrihet och undersökningar som finns talar för att svenskar numera uppfattar pressfrihet som en frihet för pressen att publicera vad den vill. Och visst har nyhetsmedier privilegier, både här och i resten av västvärlden. Det grundar sig på en historisk uppfattning om mediers roll i demokratin. Enligt den ska det finnas oberoende nyhetsmedier med uppgift att informera och vara debattforum. När riksdagen klubbade igenom presstödet 1972 fattade den också ett beslut om att nyhetsmedier ska “verka som självständig aktör och granska de inflytelserika i samhället”.

I Sverige uttrycks privilegierna till exempel genom att journalister på SVT ska vara “fria”, det vill säga slippa ansvara inför grupper som uppgiftslämnare, politiker, mediechefer och tittare. Dagstidningar betalar lägre moms än andra medieslag och pressfrihetslagstiftningen ger traditionella medier en särställning.

En följd av detta är att avståndet har ökat mellan nyhetsmedier och deras publik. Att publiken då söker sig till internet och dess myller av åsikter och umgängen är bara naturligt. Där känner den sig hemma.

 Göran Swahn


Tidigare Krönikor

COPYRIGHT 2009 INDIKAT AB
image image image image image image